Om två veckor, den 9 februari, startar Vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang. Som bekant hävdade OS-grundaren Pierre de Coubertin att det är viktigare att deltaga än att vinna. Men att förlora kan vara fruktansvärt bittert, fråga bara den förre kanadensiska OS-målvakten Corey Hirsch.
...
Ett år kan börja på många olika sätt.
En vän ringer och berättar att hon funnit Gud. En annan kompis konstaterar mer jordnära att vi går en ny vår till mötes. En tredje kompis snöar in på revolutionsåret 1968.
För egen del beger jag mig ut i Växjö för att insupa tidsandan 2018.
Anno Domini 2018. Ett nytt år har inletts och jorden snurrar alltjämt....
Var det bättre förr?
Det var ju inte riktigt så att allt var bättre förr. Men det var i varje
fall mycket som var annorlunda mot nu. Jag minns ändå tydligt att min
barndoms somrar på 40-talet var bättre. Redan när skolorna stängde i
början av juni flyttade vi ut till sommarön.
Med häst och vagn forslades diverse bohag ner till den lilla ångbåten i
Ö-viks hamn. Befälhavare på S/S Express var den barske kapten Åhman som
såg till att all last blev ordentligt surrad...
I min barndom fanns närmaste affär långt borta på ett respektfullt
avstånd. Om min mor inte lyckades få låna telefonen hos grannen och ringa
in en beställning innan ångbåten avgick blev det kris med utspisningen.
Mjölk och fisk kunde visserligen köpas hos öns småbrukare, men i övrigt
var det ångbåten från sta´n eller att sätta sig i ekan med aktersnurra
och skvalpa fram i trekvart till Coop i Bonäset. Den lilla ort utanför
Örnsköldsvik som fostrat så många hockeyspelare åt...
(Observera att denna text inte skall läsas före maten!)
...
Det är fenomenalt gott om blåbär detta år. Bästa skördeåret sedan
första gången jag kom till Väckelsång 2003. Kantareller kan man också
skörda rikligen – om man vet var och hur man skall hitta dessa
läckerheter.
Vissa dresserar sina hundar till att böka fram dessa växtrikets
guldklimpar.
För mig är det mycket enklare. Jag har en...
Två främmande fåglar, Thitaree från Thailand och Gunnar från Norrland, redde sig sitt bo mitt i Väckelsång. Man kan ju knappast bo mer i centrum än på Centrumgatan 3.
Men även om våra vaggor funnits på främmande platser långt bortom Smålands gränser har vi aldrig behövt känna oss som främlingar. Vi känner oss i högsta grad inkluderade i bygemenskapen.
Jag, Gunnar, kom från början till Väckelsång för att jobba som terapeut på behandlingshemmet som då drevs av Resurs Rehab AB.
I...
Av: Gunnar Holmström
Jag inser att det inte är resebrev jag numera skall skriva. Bussresor till och från Tingsryd med någon sällsynt äventyrligare färd till och från Växjö är ju inget att skriva hem om, om man säger så.
Under mina irrfärder runt jorden har jag slitit ut ett antal resväskor , varav några rester numera finns instoppade i ett av vindsförråden i det hus där jag nu får betrakta mig som bofast. Att jag just för gott skulle slå ner mina bopålar i Väckelsång...
Hej!
Thitaree har bett mig att skriva ihop något för att...
När kära hustrun i sin klokhet lyckades fresta mig till att vi skulle bli husägare på Centrumgatan 3 i Väckelsång, då slog min inneboende latmask närmast knut på sig själv i förtvivlad ilska och försökte sätta stopp för det hela. Då jag genom hustruns ögon kunde se möjligheter...
Av: Gunnar Holmström
All eventuell musikalitet åsido, fattar jag att det krävs generationer av bofasthet på orten för att kunna kallas en "riktig" Väckelsång-are. Men att förvärva en fastighet i ortens absoluta centrum borde ändå kunna generera ett skapligt antal pluspoäng?
Att norrländske Gunnar och thailändska Thitaree skulle välja att stadigvarande gräva ner sina bopålar i just Väckelsång är ju i sig ett intressant slumpkast. Och att vi nu äger...
Av: Gunnar Holmström
Tillvarons vägar är sannerligen outgrundliga och vi arma människor skall ta oss igenom en hel massa olika stadier innan det blir mull av hela rasket, så att cirkeln kan ta ett nytt varv! Att ha äktat en äkta buddhist ger god hjälp för att hitta mening i det hela och inte helt behöva förfasa sig över den fasliga förgängligheten.
Är det till en brokig fjäril jag skall förvandlas till slut? Jag har inte riktig koll på karma-kontot och...
Av: Gunnar Holmström
Ingen fara - det finns faktiskt ett och annat att rapportera även från en relativt stillastående position. Lite mindre långresande har det ju blivit de senaste åren, om man bortser från en nästan obligatorisk månad i Thailand för att träffa våra asiatiska släktingar. Nu blir det förmodligen ännu mindre som motiverar till att ge sig bort i världen.
Saken är den att vi nu ordentligt har grävt ner våra bopålar. Aldrig mera hus, har...
Av: Gunnar Holmström
Ja, jag vet att det kan låta lite märkligt och kanske en smula skrämmande. Men det är inte riktigt fullt så illa som det kan verka. Ödlan är grågulgrön och inte så stor. Den ser faktiskt ut som en pytteliten krokodil, men är (så vitt jag fått mig berättat) alldeles ofarlig. Den är lång ungefär som mitt pekfinger, är nästan söt och verkar förfärligt blyg, för så fort jag greppar efter min kamera så ilar den iväg som en liten blixt och gömmer sig någonstans...
Av Frances Gill
Det är inte alltid acceptabel jag förstår här i sverige att springa på tåket och skriker ‘hurra’ för någonting att man är stolt over, eller är det ok heller om det är om någonting att någon har gjört bra och den där person är blygg och hans fru är (som är mig som skriver), jag, inte så. Problemet alltså är att den svenska språket är inte lätt, det är inte naturel för mig att säger min tänker utan någon fel här eller där. Det är bra att inte skriker någonting...
AV: Tina Guldstrand
Jag har studerat bilder som finns på denna hemsida och funderar på hur trevligt det måste varit att gå å handla sin mat och snacka med grannar och bybor…. Men jag vet att det är en föränderlig värld vi lever i…..Samtidigt så är jag ju helt på det klara med att jag vill inte förneka framtiden. För den är nu och kommer. Men det är VI som påverkar framtiden och det är vi Väckelsångsbor som skapar den i vår by.
Förr, när jag ung så var det butiker med...
Av: Daniel Carlén
Jag fick en förfrågan i somras av Nicklas om jag ville skriva en krönika till en hemsida som skulle handla om Väckelsång. Tror inte ens hemsida var uppstartad och mitt bidrag skulle publiceras i början av december. Som vanligt när någon frågar om jag kan göra något som ska vara klart många månader framåt så kan jag alltid (tänker inte ens efter utan svara på stående fot). Det är ju så långt bort så när den dagen kommer har jag haft månader att...
Av: Pernilla Eriksson
-Jaha, då var det dags…..Lovade ju Niklas att; -Jojomen, det är klart att jag kan skriva en krönika…., men nu blev det ju verklighet så himla snabbt. Hade tänkt att skriva om hur jag uppfattar Väckelsång som inflyttad….
Ja, de flesta vet väl att det var en viss ”biker” som var på Mc-semester i Lysekil, som”tog mig med storm”…Ett år senare i sep. –99 gick flyttlasset från Göteborg till ett tjusigt funkishus på Växjövägen, med ett trasigt avlopp i...
AV: Jenny Wiberg
Jenny B Wiberg är infödd Väckelsångsbo som till vardags arbetar i egna företaget Här & Nu. Ett företag som sysslar med friskvård för kropp och själ. Läs mer på www.harnu.se
Som infödd Väckelsångsbo är det dags att skriva några rader om något som ligger mig varmt om hjärtat dvs. ”ämnet” må bra till både kropp och själ. Själv förnimmer jag en stark Trygghet i livet som beror delvis på att fått privilegiet att växa...
