Skip to Content

En tidsresa i Göteborg

Mobilen förflyttar sig plötsligt 20 år tillbaka i tiden när jag sätter den på laddning i en lägenhet i Göteborg. I stadsdelen Majorna har tiden i vissa avseenden stått still betydligt längre än så. Och vissa saker ändras aldrig.

Tekniken spökar! I ett eluttag i en lägenhet Jordhyttegatan i Majorna i Göteborg förflyttas tiden tillbaka till 1999, åtminstone för min mobiltelefon. Vid varje laddning sker nämligen en tidsomställning. Mobilen visar att det är år 1999. Då även jag velat vara 20 år yngre överväger jag att sticka fingrarna i kontakten, men fullföljer inte min djärva idé.

Mer om tidsresor. Sparkcyklar har tagit över Göteborg konstaterar jag när jag vandrar runt i staden. Överallt sparkcyklar. Det är ju inget nytt transportmedel, snarare en klassiker som gjort comeback. Kunde varit nostalgiskt. Men det som gör att det känns mer som science fiction är att de numera är eldrivna och att det inte längre är ungdomar utan mestadels vuxna som susar förbi på gatorna. Äldre män och kvinnor som flyger fram på sparkcyklar, vem kunde ha anat det? Framtiden är här!

I Majorna står dock tiden still. Jag anländer lagom till att stadsdelens stolta fotbollsklubb Sandarna BK spelar hemmapremiär. Laget är nykomlingar i Division Fyra men avancemanget har inte gett klubben hybris. Ordföranden Petter står troget kvar vid grillen och säljer korv med bröd. Här slipper vi klubbdirektörer i kostym, säljytor längs planen, mördande reklamavbrott och hisnande övergångssummor. Det enda som inte är nostalgiskt är konstgräset. Den gröna mattan tar oss tillbaka till 2019. Och så Anton Hysén förstås. Dokusåpa-kändisen avgör med sina två mål. Sandarna BK vinner med 2-1 mot Älvsborg. Nej inte Elsborg, ÄLVSBORG för böveln! Vi snackar ju alltjämt om Division Fyra. Vissa framtidsutopier bör man hålla tyst om.

Tempot är lugnt i Majorna. Man kan se det som en skön oas mitt i en skenande tid där vi trasas sönder av ständig stress. Här springer sällan folk efter spårvagnarna. Eller som en kvinna vid en hållplats uttrycker det, men ska aldrig rusa efter en spårvagn eller en karl. Det kommer alltid en ny! En klassiker i Majorna är den gula korvkiosken på Mariaplan. Den kan också ses som en rest från svunnen tid. Gött tjat vid luckan på kvällen och så tar de inte kortbetalningar. Fast samtiden har gjort sitt intrång även här. Numera tar de swish.

Sen finns det tidlösa saker, som att det nästan alltid blåser i Göteborg och att människan är dömd att slita i sitt anletes svett. Min stackars vän Ann-Charlotte får rycka ut på söndagen för

att bringa ordning i företaget som sköter stadens sophantering. Kaos hotar och helgledigheten förblir en hägring. För egen del gör jag en omstart på mobilen och får den att återvända till 2019. Mitt tåg tillbaka till Växjö går om en timme och jag beger mig till centralstationen. En galen man ropar att undergången är nära och att vi sjunger på sista versen. Men om apokalypsen infinner sig så får jag skynda tillbaka till eluttaget i lägenheten på Majorna och göra om tidsresan tillbaka till 1999.

DAVID FÄRDIGH