Skip to Content

Radiohandlare med brett utbud

En av Kronobergs mest säregna och originella ”entreprenörer” har gått ur tiden. Aktuell för utmärkelsen ”Årets Företagare” blev han aldrig och såväl skattemyndigheter som polisen var måttligt förtjusta i JAJ:s diversehandel, men få människor har gett upphov till så många härligt mustiga anekdoter.

Officiellt var JAJ radio- och tv-handlare. Det var så det började någon gång på 50-talet men ganska snabbt började han komplettera sitt utbud. När jag gjorde mitt första besök i hans butik i Urshultstrakten i mitten av 90-talet så föreföll sortimentet mer eller mindre obegränsat.
Min syssling var huvudsakligen inriktad på att köpa sprit och cigaretter, en varugrupp som såldes till mycket billiga priser och sannolikt härstammade från en omfattande svarthandel.
Men förutom vodka och tobak så blev det även inköp av tvättsvampar, frukostflingor och en polisradio. JAJ:s butik var att likna vid en stormarknad, fast av en något mer dunkel sort. Och att gå in i butiken var dessutom fysiskt omöjligt. Varor av allehanda typer stod uppstaplade längs väggarna och lämnade bara plats för en smal mittgång som enbart JAJ kunde ta sig fram på. Vi kunder fick vackert vänta utanför medan han rotade inne i huset och kom ut med beställningarna.

JAJ var i många avseenden en klandervärd person. Han var exempelvis mycket ovillig att betala skatt. Kombination affärsrörelse och nolltaxering tilldrog sig Skatteverkets intresse.
Till sist inkrävdes han på 10 000 kronor. En summa som JAJ dök upp med inne på det lokala skattekontoret i form av 10 000 stycken enkronor, placerade i en stor plastpåse. För tjänstemannen på Skatteverket återstod inget annat än att kontrollräkna varenda enkrona, något som lär ha gett upphov till ett smärre nervsammanbrott.

Inte heller brydde sig JHJ om att besiktiga sina bilar. De gånger han dök på besiktningarna hade han en viss tendens att bagatellisera felen. När vindrutetorkarna pajat så hade han fiffigt nog trätt ett snöre runt torkarna och dragit det vidare in till förarplatsen, så att när det regnade drog JHJ i snöret och vindrutetorkarna rörde sig. En annan gång hade det blivit en felkoppling med blinkljusen så att när man skulle blinka åt höger så blinkade det i själva verket åt vänster.
”Huvudsaken är att föraren känner till det”, påpekade JAJ.

Säga vad man vill om JAJ men kundservice var det inget fel på. När ett tyskt sommarstugepar som köpt en begagnad tv-apparat av honom kom tillbaka och skamset berättade att de upptäckt att deras hus saknade elektricitet så löste JAJ problemet direkt. Han åkte och tjuvkopplade el från grannfastigheten.

Mitt mest minnesvärda besök hos JAJ var en sommar när han trillat ner i trappan, skadat nacken och därför fått en stödkrage. Fast det här var en varm sommar och det kliade under stödkragen. En assistent till JAJ hällde vatten från en flaska för att lindra plågan. ”Dessvärre förväxlade han vattenflaskan och sockerdrickan”, berättade JAJ. Kliandet blev då så helvetiskt outhärdlig att de tvingades ta bort stödkragen. ”Fast sen monterade vi dit den igen, förklarade JAJ sorglöst. När jag tittade närmare såg jag att stödkragen nu satt helt snett. Men så är det i
livet. Även det sneda, skeva och okonventionella är värt att hylla. Så tack för allt JAJ!

DAVID FÄRDIGH