Skip to Content

Vilken ful hund du har eller jag har inga fördomar!

Av: Vicki Holgersson Under min uppväxt var jag som de flesta andra ungar… ”Jag vill ha en egen hund” –Det fick jag inte… vi hade de flesta andra djur hemma, alltifrån katter, till kor o hästar… men ingen EGEN hund. Visserligen var vi hundvakt ibland men jag tyckte det var djupt orättvist att jag inte hade en egen hund!!! Så följdriktigt blev det så att första sambon och jag raskt planerade för ett hundinköp då även ”husse 1” haft samma ouppfyllda barndomsdröm som jag… Vi var överens, en renrasig, registrerad, vaccinerad av seriös uppfödare uppfödd vovve av större modell, med lång lurvig päls och av brukstyp, kanske en schäfer, berner sennen eller en collie. Aldrig skulle en korthårig, fjanthund komma över vår tröskel och top 3-listan över fulaste hunden var; greyhound, whippet och italiensk vinthund. Av olika anledningar blev det en 300kronors, korthårig, ganska stor blandrasvovve av okänd härkomst, som trots sin oplanerade start i livet blev den bästa kamrat, följeslagare och första hund någon kan önska sig! ”Tessy” var av naturen superlydig överallt utom på apellplanen, hon gick lös nästan överallt och hade en mycket god uppfattning om vad som var hennes att äta och vad som tillhörde människorna, att stjäla var under hennes värdighet. Livet händer och ”husse 1” lämnade hushållet och så småningom träffade jag en ”husse 2”, med honom följde till min fasa ett styck spetig, ful, illaluktande hundfarbror av rasen whippet, ”Plumpe”!!! Plumpe var vit med några få grårandiga fläckar, en notorisk tjuv och hjärtekrossare… Plumpe fick visserligen jobba hårt i flera veckor innan jag kapitulerade, men när jag väl gav upp gjorde jag det ordentligt, Plumpe blev min skugga i återstoden av sitt liv, en fantastisk kamrat och en suverän barnvakt till sonen när han var bäbis, Simon saknade aldrig tuggben att gnaga på eller någon att gosa med… Plumpe var inledningen på en lång rad av rasfränder och för varje individ jag träffat blir jag om och om igen fascinerad över var och ens unika personlighet… Jag har med tiden också lärt mig att uppskatta whippetens utseende, jag älskar att se dessa krutpakets muskelspel under det sidenmjuka varma pälsen. Jag fascineras om och om igen av Dr Jekyll och mr Hyde-personligheten. Hur de inomhus ligger som levande kuddar i soffor och sängar, som de kungligheter de är, förtjänar de att ligga mjukt och upphöjt. För att minuterna senare utomhus rasa omkring i mer än 50km/h, endast för att det är så fantastiskt att leva! Jag har accepterat att de är tjuvaktiga till sin natur och att de bara är lydiga när de anser att jag förtjänat det! Jag älskar att de som jag tycker att vissa vädertyper ska avnjutas inomhus… Jag fick mycket mer än en ny hund tillsammans med ”husse 2” eftersom ”husse 2’s” föräldrar råkade vara en av Sveriges äldsta whippet-uppfödare. (http://pm.webblogg.se/). Det blev för mig att upptäcka den för mig okända världen av utställningar och race i olika former och överallt är vi en representant för kenneln. Våra whippar har gett oss ett otroligt kontaktnät över hela landet och utomlands med många fantastiska vänner som vi utan våra hundar aldrig hade lärt känna! Vore det inte för platsbristen i bilburen skulle vi ha många fler än de 4 whippets vi idag har… Once you pop – you can’t stop!