Skip to Content

När myggorna försvinner

När jag skriver dessa rader slår höstregnet mot fönsterrutan. Sommaren tog slut även i år och nu väntar sex månader med kyla och mörker. Men förtrösta och se ljuset i mörkret, säger experterna. Myggorna försvinner. Dessutom sägs det att just hösten och vintern ligger bakom vårt svenska välstånd.



På en flygresa mellan Dubai och Frankfurt för några år sedan hamnade jag bredvid en whiskysörplande tysk, som när han fick höra att jag var från Sverige kom med en teori varför länderna i norra Europa blivit så framgångsrika inom industri, teknik och innovation. Allting beror på kylan och mörkret, förklarade tysken mellan de täta whiskyklunkarna. I länder som Sverige är det deprimerande kallt och erbarmligt mörkt minst sex månader om året. Förutsättningarna för livsnjutande är därmed obefintliga. En dag på stranden funkar helt enkelt inte i november. Livet suger. Så vad gör man? Jo, man kurar ihop sig i mörkret och funderar ut diverse uppfinningar och innovationer.  Svenskarna klurar ut sådant som kullager, skiftnycklar, blixtlås, solventiler, fyrljus, fotogenkök, kylskåp, dynamit, lättbetong, pacemaker, bankomater, mobiltelefoner, färggrafik i datorer, bokhyllan Billy, spotify, samt granatgeväret Carl Gustav och andra dödliga vapen. Ni har kommit på en jävla massa bra saker, berömde den allt mer berusade tysken och tillade, och det är enbart för att ni har ett så förbannat vidrigt klimat som gör er oförmögna att njuta av livet!



Hösten är min favoritårstid, säger kvinnan som jag möter på stan. Nu när mörkret återvänder är det tillåtet att må dåligt. På somrarna är det outhärdligt. Alla förväntas vara glada bara för att solen visar sig. Särskilt den här varma sommaren så fanns det ett krav på att man skulle vara lycklig. Mådde man ändå dåligt så förtjänade man tydligen att må dåligt, säger kvinnan som nu tillägger med lättnad i rösten, Men nu är lyckofascismen över. Hösten är äntligen här!



Allt dåligt kan vändas till sin motsats. Har man hamnat på botten så kan det ju bara gå uppåt. Genom att vandra i mörkret som vi kan skåda ljuset. Och den låååååånga vintern gör att vi njuter desto mer av sommaren. Fast nu börjar jag låta som en avskyvärd optimistkonsult. Jag kan förvisso stundtals uppskatta hösten och vintern, men jag kommer aldrig älska dessa årstider. Jag minns fortfarande med fasa den där vinterdagen när det var 18 minusgrader, snöstorm och jag nedkyld kämpade mig mot busshållplatsen med frostiga ögonbryn och snorig näsa. När jag äntligen var framme och kliv in i bussen möttes jag av en gränslöst jovialisk busschaufför som glatt förkunnade, Visst är det härligt? Idag är det 100 procent myggfritt!!!!!



DAVID FÄRDIGH