Skip to Content

Kulturspaning i Växjö

En kvinna nekas inträde på stadsbiblioteket och bryter sedan nästan benet av sig på Storgatan när hon hör ordet ”kultur” yttras. Coronapandemin har som bekant lagt sig som en våt filt över kulturlivet och jakten på kulturupplevelser kan stundtals ta sig drastiska uttryck. Här kommer en rapport från den kalla och karga kulturvintern 2021.

När det vankas Kulturnatt i Växjö brukar det överhängande problemet vara att hinna med alla spännande programpunkter. Jag har ibland bevittnat smärre nervsammanbrott hos kulturentusiaster som sett sina noggrant planerade scheman kollapsa. I år framstår det som en utopi. I Coronapandemins spår är det mesta inställt, inklusive Kulturnatten. Jag beger mig ändå ut på en odyssé i resterna av Växjös flämtande kulturliv.
Det är sju minusgrader och isande vindar sveper över de glesa gatorna. Min första anhalt blir stadsbiblioteket, som visar sig vara mer eller mindre igenbommat. Besökare tillåts förvisso träda in i heligheten om man har giltiga skäl, vilket i det här fallet är att hämta ut reserverade böcker eller att låna en dator i högst 30 minuter. Men långtifrån alla får passera nålsögat. Den förtvivlade damen som står utanför entrén vill exempelvis bara gå in och säga hej, något som absolut inte är ett godtagbart skäl. Två bibliotekarier stoppar henne resolut och förklarar strängt situationen – ”Det pågår en pandemi. Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer!!!”. En röst viskar i mitt öra –
”Bibliotekarierna har förvandlats till hårdföra nattklubbsvakter. Vem hade någonsin kunnat ana ett sådant scenario??” Jag konstaterar följande: - ”Verkligheten överträffar alltid dikten!”

Kulturnatten är inställd men så kommer glädjebeskedet, ett gäng konstnärer ska anordna Lilla Kulturnatten. Jag välkomnar initiativet och besöker gallerierna som håller öppet.
Inspirerad och glad i hågen fortsätter jag därefter ut på stan. Folklivet är näst intill obefintligt men på Storgatan uppenbarar sig plötsligt två bekanta ansikten. Det är kvinnan som nekades inträde på stadsbiblioteket som är ute och promenerar med sin syster. Hon får syn på mig på avstånd och ropar nyfiket – ”VAD HAR DU PÅ GÅNG?” ”Jag försöker förklara att jag varit på lilla Kulturnatten men mötts av misstro och skepsis. ”KULTURNATTEN ÄR VÄL INSTÄLLD?”, ropar kvinnan och närmar sig nu i allt högre hastighet. ”Ja, fast ett antal konstnärer anordnar en miniversion av Kulturnatten”, förklarar jag. ”VAD ÄR DET DU SÄGER??”, ropar kvinnan förvånat och närmar sig nu ivrigt med stora kliv, men dessvärre halkar hon över en snöbeklädd isfläck, gör en spektakulär piruett och faller sedan hjälplöst till marken. En man som suttit på ett café kommer ut i samma ögonblick och stirrar häpet på kvinnan. ”Vad gör du där nere?”, undrar han förvånat. ”JAG SNUBBLADE”, förklarar
kvinnan vresigt nere från sin raklånga markposition. Lyckligtvis blev det varken några benbrott eller stukningar. Kvinnan verkar klarat sig helskinnad och kommer upp på fötterna igen, men det här med Lilla Kulturnatten har hon fortfarande inte fått någon kläm på. ”VAD MENAR DU EGENTLIGEN?”, frågar hon envetet. Jag orkar inte förklara utan avlägsnar mig istället diskret. ”VAR FINNS KULTUREN SA DU?”, ropar kvinnan desperat efter mig på Storgatan. Jag har inga bra svar att ge.

DAVID FÄRDIGH