Skip to Content

Just Do It!

Det är synd om människorna, konstaterade August Strindberg redan för 100 år sedan. Med den vetskapen tog jag tåget till Göteborg för att diskutera just Strindberg, gängkriminaliteten i staden och det eventuella framflyttandet av 400-årsjubileet. Men det blev också en lärdom i vad som krävs för att lyckas på bowlingbanan, nämligen ”Just do it.”

Sedan flera veckor hade jag bokat en intervju med idéhistorikern, psykoanalytikern och göteborgaren Per Magnus Johansson, som är aktuell med en bok om intertextualiteten mellan August Strindberg och Sigmund Freud. Dessa två giganter hade en genial förmåga att skildra människans utsatthet och hennes inre konflikter. Men det finns ju dessvärre också yttre konflikter i den mänskliga tillvaron.
Göteborg har som bekant hamnat i fokus av mindre angenäma skäl de senaste veckorna. De två kriminella grupperingarna Backagänget och släktnätverket Ali Khan har gett sig på varandra med vilda skjutningar som följd, och som inte det vore nog har de dessutom börjat med att sätta upp vägspärrar i Angered som om de
tagit över hela stadsdelen. Än fräckare var det möte som gängen härom veckan anordnade på Clarion Post Hotel mitt i centrala Göteborg. Likt en scen i filmen Gudfadern vandrade gängledarna in på det fashionabla hotellet och höll rådsmöte, flertalet i skyddsväst och kanske även med tung beväpning. När jag anländer till Göteborg hör jag polishelikoptrarna hovra hotfullt över staden och känner en känsla av beklämd overklighet, vart är vi egentligen på väg?

Göteborg har förstås också andra problem, om än inte i riktigt samma kaliber. Nästa år var det tänkt att staden ska skulle fira sitt 400-årsjubileum, men nu har Coronapandemin komplicerat och omöjliggjort planerna. De styrande i staden har nu helt sonika beslutat att flytta fram jubileumsfestligheterna. Det är dock inte förstå gången Göteborgsjubileum senarelagts.
1921 när Göteborg skulle fira 300 år så hade de ekonomiska effekterna av Första Världskriget och de allmänna sviterna av pandemin spanska sjukan grusat alla tankar på folkfest och högtidligt firande. Istället höll Göteborg sitt 300-årskalas 1923, det vill säga när staden fyllde 302 år. På sätt och vis är det logiskt.
Förseningar har varit ett genomgående drag i hela stadens historia, och då tänker jag inte på spårvagnar. Faktum är nämligen att Göteborg skulle ha varit färdig 1619 men förseningar i byggnationerna gjorde att staden var klar först 1621.

En aning nedslagen efter tillvarons alla bekymmer så hänger jag med Majorna-gänget på bowling. Dessvärre visar jag vara oduglig i denna rullande sport. På banan bredvid slår dock en tjej vid namn Fanny strike efter strike. Till slut måste jag fråga – ”Vad är knepet?” Hon svarar glatt – ”Tänk inte för mycket, Just Do It!”

Frasen ”Just Do It” ekar i mitt huvud på hemvägen. På tåget observerar jag hur en man ytterst villrådigt tvekar om vilket säte han ska sitta på. Han verkar helt förvirrad. Till slut bestämmer jag mig för att ge honom lite hjälp på traven och ropar ”JUST DO IT”. Mannen tittar på mig med den mest kränkta och ilskna blick jag skådat på flera decennier. Jag skäms, tittar åt ett annat håll och låtsas som ingenting. Den mänskliga tillvaron är svår. Det är synd om människorna.

DAVID FÄRDIGH