Skip to Content

Det stora campingmysteriet

Folk går vilse, familjekonflikter uppdagas, hemliga symboler upptäcks och klädesplagg försvinner. Er skribent har ägnat en del av sin semester åt att återupptäcka campinglivet. Här kommer en rapport från Böda Sand på Öland.

Efter en svinkall och regnig natt på Sweden Rock Festival 2008 svor jag dyrt och heligt på att aldrig mer sova i tält. Sen dess har jag inte rört en tältpinne. Fram tills nu. Min kvinnliga vän är van vid campinglivet och dessutom väldigt charmerande, så jag låter mig välvilligt övertalas. Färden går över Ölandsbron och vidare upp till Böda Sand, där ligger en av Sveriges längsta sandstränder och därtill en av Sveriges största och mest kända
campingplatser. Faktum är att campingen är så stor att jag omedelbart råkar gå vilse, men eftersom jag vid det tillfället har en grillad kyckling i en papperskasse hinner jag aldrig bli orolig. Mycket kan hända på en campingplats men det är ytterst sällsynt att folk svälter ihjäl.

Campinglivet är egentligen ett stort sociologiskt experiment. Samla mängder med semestrande människor på en begränsad yta och låt deras vardagsliv utspelas inför öppen ridå.
Krydda med grilldoft, alkohol, sönderbrända axlar, intimt samliv och krav på att ha roligt så kommer det garanterat hända saker. Redan första kvällen hör jag hur familjen i förtältet strax intill imploderar. En försvunnen elsparkcykel blir den tändande gnistan. Barnen kommer med bortförklaringar, pappan får ett vredesutbrott och mamman dödförklarar sitt äktenskap. Grälet pågår i timmar. Inför öppen ridå. Skällandet tränger in genom husvagnsväggar och tältdukar.
Senare på natten hör jag jubel. Ett av barnen har mirakulöst nog lyckats hitta elsparkcykeln.
Se där, ett lyckligt slut, tänker jag men märker snabbt att jag tagit ut lyckan i förskott. Ett av tonårsbarnen har funnit kärleken på camping. Tydligen en mycket dålig kärlek i föräldrarnas ögon, och så är bråket igång igen. Jag somnar till sist men väcks av berusade röster. Ett gäng packade ungdomar med dryg Stockholmsdialekt vimsar runt och råkar snava på vårt tält. Är detta verkligen charmen med campinglivet, vill jag fråga min kvinnliga vän i sovsäcken bredvid, men upptäcker att hon sover djupt och sött. Jag har inte hjärta att väcka henne.



Enhörningar och flamingos tycks vara populära symboler på campingområdet. Det ser gulligt ut men kan dölja helt andra hemligheter visar det sig. Att ha en flamingo utanför husvagnen kan betyda att man tillhör swingers-kulturen berättar min kvinnliga vän. Jag rodnar lätt och vågar inte fråga vad enhörningarna står för.

Andra natten dundrar ett gäng ungdomsraggare in på campingen och slår upp ett tält. Det blir fest direkt. Efter en stund blir en av raggarna ursinnig och frågar vem som tagit hans tröja.
Den försvunna tröjan tjatas det sedan om i flera timmar. De börjar även spela musik på hög nivå, bland annat Drängarnas ”Om du vill bli min fru”. Alla uppskattar inte musiksmaken.
”Måtte de jävlarna aldrig bli gifta”, muttrar en campare.

Men de störande momenten till trots, campinglivet bjuder på många underbara stunder.
Soluppgångar, bad, het sand och kärlek. Så det är ändå med vemod som jag till sist lämnar Böda Sand. Och det stora campingmysteriet fick dessutom sin lösning. Raggaren hittade sin tröja. Den låg under tältet.

DAVID FÄRDIGH