Tur på spel med olyckligt slut
Ve och fasa! Snart stundar fredagen den 13:e. Otursdag för många, turdag för andra.
Jag är inte särskilt skrockfull och skulle överväga att köpa en trisslott om jag inte kände till riskerna.
Av egen erfarenhet vet jag nämligen att en vinst kan resultera i både hybris och ekonomisk kollaps.
Hur det kommer sig att fredagen den 13:e blev den stora otursdagen är höljt i dunkel.
Några har konstaterat att Jesus hade 12 lärjungar och när han förrådes var Judas Iskariot den 13:e vid bordet. Jesus korsfästes dessutom på en fredag, det vill säga långfredagen.
Andra hänvisar till den utrensning och massaker på tempelriddare som utfördes av den franska kungen Filip IV på order av påven Clemens V fredagen den 13:e 1307.
Vissa påtalar att den europiska finansbubblan sprack fredagen den 13:e maj 1927, då den tyska börsen kollapsade, något som i förlängningen skulle bana vägen för det nazistiska maktövertagandet och därmed
det andra världskrigets fasor.
Ett mer modernt exempel är terrordåden i Paris fredagen den 13:e november 2015, då islamistiska terrorister sköt på gatorna och utförde en massaker på konsertlokalen Bataclan. Totalt mördades 130 personer.
Se där, talet 13 återkommer ännu en gång.
Nu finns det enligt min mening ingen anledning att hålla sig inomhus och gömma sig under sängtäcket på fredag. De flesta gånger som fredagen den 13:e infaller sker det inga otrevligheter.
Tvärtom har somliga det som sin turdag. De som älskar att utmana ödet brukar rent av åka till casinon eller köpa en trisslott just fredagen den 13:e.
Tanken har även föresvävat mig och nog känns det lockande.
Vanligtvis köper jag aldrig trisslotter. Senast jag överhuvudet skrapade en trisslott berodde det på en märklig bytesaffär.
Jag gick på Växjö stationsområde när en något ärrad och tilltufsad herre, dessutom märkbart berusad, frågade
om han kunde få bläckpennan som jag höll i handen. Självklart sa jag generöst. Då får du min trisslott som betalning, sa mannen. Klart slut. En affärstransaktion hade hux flux inträffat.
Överrumplad tog jag emot trisslotten och vandrade iväg.
Senare på kvällen ansattes jag av moraliska grubblerier. Om jag nu skrapade fram ett miljonbelopp, hur skulle jag agera gentemot den tilltufsade och berusade mannen? Förmodligen var han i större behov av
pengarna än jag själv. Å andra sidan fanns det en uppenbar risk att han skulle supa upp hela summan. Jag vankade av och an tills jag kom till slutsatsen att i händelse av en storvinst skulle jag söka upp mannen och åtminstone ge en honom en del av pengarna.
Därefter skred jag till verket och skrapade andaktsfullt och under olidlig spänning. Och vann inte ett jota.
Min numera framlidne vän Hebbe och hans fru skrapade triss i TV4:s direktsändning.
De vann drygt två miljoner och jag gratulerade dem till den osannolika turen. Två månader senare vann de en ny bil på Combilotteriet och ännu en gång gratulerade jag dem till den osannolika turen.
Efter ytterligare ett halvår ringde Hebbe mig och frågade om jag kunde låna honom pengar.
Men för böveln, ni har ju vunnit miljoner, påtalade jag oförstående.
Sedan förklarade Hebbe situationen – Bastun, jacuzzin och köksrenoveringen blev något dyrare än
beräknat. Vilken otur, svarade jag.
DAVID FÄRDIGH
