Skip to Content

God jul önskar Kvarnamåla Fritids Förening

God Jul och Gott Nytt År önskar Kvarnamåla fritidsförening.
Just nu häller vi på att fräscha upp Kvarnamålagården.
Vi fortsätter dock med tipspromenaderna, första söndagen i månaden klockan 14.

Vi håller avstånd, tvättar händerna o håller oss friska, eller hur?

Vindkraftsplaner i Östad och Uråsa rör upp känslorna

Invånare oroas över ljudnivåer och förändrad landskapsbild


Riskerar att bli granne med vindkraftspark! De 250 meter höga vindkraftverken förändrar hela
landskapsbilden och frågan är hur vi påverkas av ljudnivåerna, säger Therése Ivarsson och Per
Thörn med barnen Axel, Alice, Ebba, Linus och Linnea.

Energiföretaget BayWa re planerar att uppföra fem stycken 250 meter höga vindkraftverk i trakterna kring Uråsa och Östad nära Väckelsång. Flera invånare ifrågasätter nu själva förfarandet och protesterar mot vindkraftsetableringen som de menar hotar den levande landsbygden. Per Thörn och Therése Ivarsson i Östad riskerar att få fyra vindkraftverk inom 1,3 kilometers avstånd.
– Hela landskapsbilden förändras och frågan är hur vi kommer påverkas av ljudnivåerna.

Bakom vindkraftssatsningen i Uråsa och Östad i nära anslutning till Väckelsång står det internationella energibolaget BayWa re som är en snabbväxande aktör inom vindkraftsenergi.
– Vi förvaltar idag cirka 100 MW (megawatt) vindkraft motsvarande 35 vindkraftverk och kommer att inom ett år ha fördubblat den siffran, berättar Håkan Wallin, VD för Baywa re Scandinavia.

Varför är just Uråsa gynnsamt för vindkraft?
– Området erbjuder bra markhöjd och goda vindförhållanden. Dessutom är det redan exploaterat i form av ett flygfält och omgärdat av produktionsskog, vilket gör att det finns få naturvärden att beakta i samband med en vindkraftsetablering.
Men den fågelrika sjön Åsnen ligger bara några kilometer bort, finns det inte en risk att vindkraften kan störa fågellivet?
– De fågelutredningar som gjorts för projektområdet visar att det inte finns någon påtaglig risk för att vindkraftsverken skulle orsaka skador på fågelbeståndet.

Totalt vill BayWa re sätta upp fem vindkraftverk, som kommer ha en höjd på 250 meter. I nuläget kan dock inte företaget svara på exakt vilken typ av vindkraftverk som kommer att byggas.
– Idag arbetar vi med vindkraftverk som kan ha en effekt på upp till 6,5 MW. I Uråsa räknar vi på en årsproduktion elenergi om 60 500 MWH, vilket motsvarar 12 000 villors hushållsel. Men potentialen är att det kan bli runt 90 000 MWh per år.

När hoppas ni kunna börja bygga vindkraftverken?
– Inom fem år från ansökan om tillstånd. Normalt tar sedan själva uppförandet 1-2 år. Så om 5-7 år borde vindbruksparken kunna vara i drift.

Beskedet om planerna på en vindkraftsetablering i Uråsa och Östad var överrumplande för många invånare och reaktionerna är starka. Några som reagerat är Per Thörn och Therése Ivarsson som med sina fem barn bor på en gård i Östad i nära anslutning till den planerade vindkraftsparken.
– Vi kommer ha fyra av vindkraftverken inom 1,3 kilometers avstånd. Verken blir groteskt stora, 250 meter höga! Det kommer förändra hela landskapsbilden och dessutom oroas vi över ljudnivåerna. Hur kommer det lågfrekventa ljudet påverka oss och våra djur? Det är många frågetecken.
Per och Therése menar också att BayWa re i sin presentation gett en förvrängd bild av miljön runt vindkraftverken.
– När man läser deras beslutsunderlag så får man intrycket av att vindkraftsparken enbart omges av skog, men här runt omkring finns en mycket levande landsbygd med mängder med bostäder, gårdar och företag. Vindkraften byggs nära byar som Uråsa, Östad, Holmåkra, Värends Nöbbele och Säljeryd. Det här beslutet berör därför väldigt många människor!


Vi ställer oss väldigt kritiska till hur BayWa re skött själva förfarandet och informationen till
oss närboende. Det känns som att företaget försökt smyga igenom projektet, säger Magnus
Söderqvist och Magnus Lundqvist.

Magnus Lundqvist och Magnus Söderqvist från Holmåkra respektive Värends Nöbbele har också engagerat sig i kampen mot vindkraftsetableringen. De är särskilt kritisk mot själva förfarandet och hur BayWa re skött informationen ut till de närboende.
– Mitt under semestertid den 4 augusti håller BayWa re först ett myndighetssamråd där varken Växjö eller Tingsryd kommun deltar. Den 27 november inför julen skickar man sedan ut ett kortfattat informationsbrev till berörda invånare. Brevet innehåller ett mobilnummer som ingen svarar på och en hänvisning till en hemsida där man ska kunna ladda ner samrådsunderlaget som är på 50 sidor plus 75 sidor bilagor. Sista dagen att svara på är den 18 december. Efter protester förlängs tiden för samråd till 27 december.
Hur tolkar ni företagets agerande?

– Att de försöker smyga och smussla igenom det här. Planerna på vindkraftsetableringen kom som en total överraskning för oss invånare. Informationen har varit obefintlig och vi känner ingen som helst tilltro till företaget.

Dessutom menar de att underlaget innehåller felaktigheter och vilseledande information.
– Bland annat står det att man gjort fältobservationer och kunnat konstatera att det inte finns någon tjäder i området. Men vi som bor här vet att det mycket väl finns tjäder!
Läser man sedan noga i underlaget består företagets så kallade fältstudie av sex timmars observation under en dag, nämligen den 28 april 2017.

Hur går ni vidare i kampen mot vindkraftsplanerna?
– Vi håller på och mobiliserar bygdens folk. Det har varit ett fantastiskt gensvar och engagemang. Nästa steg nu är att se till så att kommunens politiker får rätt information och beslutsunderlag. Det är viktigt att beslutsprocessen går rätt till.

DAVID FÄRDIGH

Vindkraftverk

Vill uppmärksamma hela Väckelsång på vad man planerar att bygga i Östad/Uråsa..
Dessa vindkraftverk kommer inte bara påverka Uråsa, Östad, Holmåkra, Bosatorp utan i högsta grad även hela närområdet.
De är planerade att bli 250 meter, vilket gör att de kommer uppfattas på väldigt långt håll, både visuellt, ljus och ljudmässigt.
Jag uppmanar Er som vill fortsätta att ha upplevelsen av natur och tystnad oförstörd att lämna Er synpunkter till berörd person, läs underlaget.

https://ensucon.se/samrad?fbclid=IwAR2kTy1xnOQ1iTeW2x2c2VbbRiaxOgvUwQfqTliOYP4BNlHx6N2jBzLKcU

Christian Elmqvist

Tufft för Jultomten i Coronatider

Coronapandemin sätter sin prägel på årets julfirande. Vågar man till exempel släppa in Jultomten? Tillhör inte han riskgruppen? Och blir rent av en Coronatestad Jultomte årets julklapp?



Frågorna är många inför årets julfirande. Vad får man göra? Och vad bör man inte göra?
Hur många kan personer man vara samlade på julafton? Hur prioriterar man? Är det ålder som räknas? Hamnar ingifta släktingar längst ned på listan? Kan man rent av slippa bjuda in svärmor med hänvisning till Coronapandemin? Frågor, oro och åter frågor. Men någonstans bland alla riskbedömningar, taktiska rekommendationer och smitsskyddsmässiga överväganden hoppas jag innerligt att det finns plats för kärlek och omtanke.

Extra tufft blir det i år för Jultomten. Blir han ens insläppt? Att släppa in främmande personer som man inte bor med kan vara tveksamt både sena lördagsnätter och på Julafton.
Statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten har ju klarlagt att vi helst bara bör umgås med familjemedlemmar och frågan är om det görs något undantag för Jultomten.
Ingen vill bli smittad av Jultomten. Kanske ska man därför kräva en Coronatestad Jultomte i år? Där har möjligtvis vi rent av årets julklapp? En garanterad smittfri gubbe kan väl vara OK att släppa in? Fast vänd på perspektivet. Tänk om man istället råkar smitta Jultomten med Covid-19! Hemska tanke. Jultomten tillhör ju definitivt riskgruppen.

Att vara Jultomte är överlag ett utsatt yrke. Då jag genom åren lärt känna åtskilliga frilansande tomtar i branschen så vet jag att det kan vara en hård tillvaro. Många Jultomtar tar på sig för många uppdrag, stressar fram i ett ohälsosamt tempo, får eksem av tomtemasken, brottas med oläsliga lappar på julpaketen och blir dessutom bjudna på kopiösa mängder med sprit. Många går helt sonika under. Arbetsmiljöverket borde larmas och göra en inspektion över dessa hemska arbetsförhållanden. Jag vet det dessutom av egen erfarenhet.
Ett år tog jag på mig tre tomteuppdrag på julaftonen. På ett av ställena hade de beställt en extra tjock Jultomte, vilket fick mig att med ett bälte fästa en kudde över magen. Det fungerade i ungefär en kvart men sedan märkte jag till min förskräckelse att kudden började frigöra sig och gled neråt under tomterocken. Mardrömmen att Jultomten skulle tappa sin tjocka mage på golvet inför åsynen av förskräckta barn med uppspärrade ögon gjorde mig stel av fasa. Lyckligtvis räddade jag upp situationen genom att i panik luta mig framåt och klämma fast magen. Framåtböjd fullföljde jag uppdraget och undvek en katastrof.

Under mitt uppdrag som Jultomte bjöds jag på starkvaror men eftersom jag svettades ymnigt i min alltför varma tomtemundering blev jag aldrig påtagligt påverkad. Jag svettades ut alkoholen. Men däremot började jag till sist känna mig mör och uttorkad. I den avslutande julklappsutdelningen kände jag dessutom hur delar av bomullsskägget smugit sig in i min mun, något som resulterade i några retsamma hostningar. Det ofrivilliga infallet väckte stor munterhet då det gav trovärdighet åt framträdande. Folk applåderade. Klart att en gammal
halvskröplig Jultomte ska få hosta med ålderns rätt! I år hade jag blivit utkastad på momangen. Sjuka Jultomtar gör sig icke besvär i de svenska julhemmen.

DAVID FÄRDIGH

Välkommen på miniloppis!

13 december klockan 11-14 kan du loppisfynda i Väckelsång. Vi vet att det är många i byn som saknat loppis och bytaredagar under 2020.

I samarbete med Restaurang Postmästarn ordnar vi i Naturskyddsföreningen nu en julig miniloppis utomhus, fast under tak.

Fynda julklappar och passa på att äta pizza hos Mahmud eller hämta hem i samband med söndagspromenaden! 

Alla transaktioner sker via swish. Kika gärna in på vårt FB-event för detaljer: https://www.facebook.com/events/239641487688364/ och glöm inte ta med egen kasse!

Vi håller såklart avstånd, tvättar händerna och stannar hemma om vi är sjuka. 

Väl Mött!

/Styrelsen, SNF Tingsryd

Grannsamverkan och nattpatrullen

Hejsan!
Finns det någon här i byn som känner sig manad att engagera sig i vår fantastiska Nattpatrull?
Jag tror bestämt att grannsamverkan och nattpatrullen är en stor och viktig pusselbit för att vi ska kunna trivas och känna oss trygga och må väl här i Väckelsång.
När min far blev krasslig axlade jag hans ansvarsroll i det hela och tills nu har jag trivs jättebra med det.
Nu har jag dock tröttnat efter fler och fler avhopp och börjar undra om vi verkligen ska fortsätta med denna Nattpatrull.
Jag står envist fast att det är tack vare denna nattpatrull och grannsamverkanstänket - att vi är måna om varandra och hjälper till att hålla våra gator trygga - som vi har det så relativt lugnt här i Väckelsång.
Dock påpekar flera avhoppare att det känns "onödigt att köra" och att de inte "har tid" vilket är rent jävla nonsens då man som aktiv faktiskt bara behöver köra ett par ynka timmar en enda natt var tionde vecka. Det har ALLA tid med.
Dessa trista attityder har fått min vilja att svika. I ärlighetens namn har inte ens själv kört min runda de senaste gångerna då jag tänker "vad fan ska jag engagera mig när ingen annan gör det?".
Med detta sagt hoppas jag innerligt att det finns fler som både är intresserade av att köra och hjälpa till att driva denna nattpatrull. Det är verkligen inte mycket jobb och ju fler vi är desto enklare blir det. Dock känner jag själv inte lusten att fortsätta driva detta - dels för att jag inte känner mig omgiven av likasinnade med samma uppfattning, dels för att som småbarnsförälder med en hyfsad färsk utbrändhet i bagaget inte har energin till att göra det jag borde.
Ta hand om er och hoppas att det finns massor av er därute (som orkar vara lite mer aktiva än undertecknad) som vill hålla Nattpatrullen vid liv! Hör gärna av er till mig vid intresse, antingen här på Facebook eller via mejl (nattpatrullenvsang@gmail.com) eller telefon (0768-263666).
Mvh Frida
 

 

En förmiddag på lasarettet

Jag är på Växjö lasarett för att intervjua en läkare. Fast först måste jag svara på frågan om jag har några Coronasymptom. Det har jag inte, men kvinnan som ställer frågan avslöjar däremot att hon drabbats av mardrömmar.



Ordet lasarett sägs härstamma från den bibliska gestalten Lasarus, ni vet han som Jesus uppväckte från det döda. Några sådana mirakel inträffar sällan nuförtiden. Och genom historien har begreppet lasarett använts i betydligt mindre trevliga sammanhang. Det avsåg nämligen ursprungligen främst karantänsjukhus eller pestsjukhus. Det äldsta kända lasarettet är exempelvis karantänssjukhuset för pestsjuka som 1423 anlades på än Santa Maria di
Nazareth utanför Venedig. Pesten är förresten fortfarande en realitet. Fast numera stavas den CORONA eller COVID-19.

När jag anländer till Växjö Centrallasarett möts jag i entrén av två kvinnor i reflexväst och skyddande ansiktsvisir som frågar om jag har Coronasymptom. ”Nej”, svarar jag pliktskyldigt utan att våga känna efter. ”Region Kronoberg har beslutat att vi ska fråga alla som besöker lasarettet”, förklarar kvinnan. ”Är det någon som svarat ja på frågan?”, undrar jag. ”Nej”, svarar kvinnan. ”Ni måste ställt den frågan tusentals gånger vid det här laget”, påpekar jag.
”Ja, jag drömmer mardrömmar om det på nätterna”, bekräftar kvinnan en aning sorgset. En äldre krumbuktad man hasar sig fram till kvinnan och letar desperat i fickorna efter sin kallelse. ”Har du några Coronasymptom?”, frågar kvinnan. ”Va?”, undrar mannen. ”Har du några Coronasymptom?”, upprepar kvinnan. ”Vad säger du?”, undrar mannen som kommer allt närmare. ”Jag undrar om du har några Coronasymptom?”. Mannen fortsätter att leta efter sin kallelse samtidigt som han förklarar, ”Jag hör dåligt”. Kvinnan vill skrika men tar ett djupt
andetag och inskärper nu sitt budskap genom att högt och tydligt deklamera, ”HAR DU NÅGRA CORONASYMPTOM?” Mannen ser förvirrat på henne medan han visar fram sin kallelse, ”Corona? Nej, jag ska till öronmottagningen.”

Läkaren förklarar att det dykt upp en besvärlig patient, sådana finns nämligen, och att jag måste vänta en halvtimme. Sedan följer ett mindre drama. Den besvärliga patientens tolk har inte dykt upp och när tolken väl dyker upp så har patienten i vredesmod gått sin väg. Men till sist förenas läkare, patient och tolk och kanske förstår samtliga parter varandra. Men sedan dyker det upp en svår patient, och det visar sig vara svår i tragisk och dödlig bemärkelse.
Patienten är dödsmärkt. När jag till sist träffar läkaren är han påtagligt tagen. ”Ibland är det svårt”, konstaterar han och förklarar, ”jag har följt honom i fem år, nu har han bara några månader kvar att leva”.
Min intervju känns plötsligt väldigt futtig i sammanhanget.

Efter intervjun vandrar jag genom lasarettets kala och sterila korridorer. Den vit- och blåklädda personalen traskar fram i sina mjuka tofflor utan en minsta antydan till dramatik, men bakom dörrarna kan man ana sig till livsavgörande samtal och behandlingar. Människor dör, tillfrisknar eller hoppas på mirakel samtidigt som vi andrar fortsätter som ingenting har hänt. Att besöka ett lasarett kan vara en nyttig påminnelse om livets skörhet. Den här gången känns det extra påtagligt när jag möter alla som bär munskydd eller visir. Och vid entrén
fortsätter dom envist att fråga, ”Har du några Coronasymptom?”. Fast kvinnan med mardrömmarna är nu borta. Kanske har hon kastat in handduken?

DAVID FÄRDIGH

Prenumerera på innehåll